Premotoriska områdens bidrag till motorisk planering

Följande egenskaper karaktäriserar motorisk planering:

1. Rörelser som initieras internt av vederbörande involverar främst supplementära motoriska området.
2. Rörelser som initieras som till följd av externa stimuli involverar främst laterala premotoriska områdena.
3. Rörelser som övas mentalt ger upphov till samma aktivitet som vanliga rörelser i premotoriska och posteriort parietala kortikala områdena.
4. Motor- och premotorneuroner som aktiveras för att uppnå en viss uppgift är inte desamma alltid utan skiftar i takt med att uppgiften blir mer automatiserad

Ca 1 s innan en självinitierad rörelse utförs kan en negativ kortikal potentialförskjutning iakttagas i de mediala premotoriska regionerna. Denna negativa förberedande potential indikerar att planering inför en rörelse utförs. Denna förändring uppstår även om rörelsen bara övas mentalt.

Supplementära motoriska området involveras då sekvenser som memorerats utförs utan visuellt stöd. Input till detta område kommer huvudsakligen från presupplementära motoriska kortex. Detta område är viktigt för inlärning av de sekvenser som supplementära motorkortex styr utförandet av. I takt med att en uppgift utövats tillräckligt många gånger kan kontrollen över denna skifta från supplementära motoriska kortex till primära motorkortex. Skador på motoriska kortex kommer således att innebära att inlärning måste ske på nytt för berörda automatiserade rörelser.

Laterala premotoriska områdena styr hur sensorisk information används för att vägleda rörelser. Skador i denna region kan få inverkan på förmågan att associera sinnesintryck med korrekta svar.